Syftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogernas syn på surfplattan som Pedagogiskt verktyg. Vi vill veta hur pedagogerna arbetar med surfplattan som Pedagogiskt verktyg. Vidare vill vi ta reda på vilka didaktiska för- och nackdelar pedagogerna ser med surfplattan som Pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagoger med surfplattan som Pedagogiskt verktyg? Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattan som Pedagogiskt verktyg? Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med sju pedagoger från olika skolor inom samma kommun. Resultatet för vår undersökning visar att pedagogens förhållningsätt till surfplattan som undervisningsverktyg påverkar elevens lust att lära. Surfplattan fungerar som ett medierande verktyg i elevernas kunskapsutveckling och pedagogens roll är att stötta och vägleda.

Arbetet behandlar lärplattan som ett Pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med såväl politiker och pedagoger i några kommuner om varför eller varför inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett Pedagogiskt verktyg är outforskat; därför väljer vissa kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet är att förstå de olika ställningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som Pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som Pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling..

Studiens syfte är att undersöka lärares syn på dans som ett Pedagogiskt verktyg. Studien kommer presentera fyra lärares syn på dans som ett Pedagogiskt verktyg i grundskolans tidigare år genom en kvalitativ intervju. I bakgrunden beskrivs dansens relation till den svenska skolan ur olika aspekter för att beskriva hur dans kan vara ett Pedagogiskt verktyg i grundskolan och hur det stöds i styrdokumenten. Resultatet visar att lärarna är eniga om att dans är ett positivt inslag för elever i skolan. Hur dansen skulle, eller kunde användas i undervisningen råder det delade meningar om.

Studiens syfte är att studera hur lek används som Pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren. Uppsatsen behandlar forskares syn på lek och lärande och lek som Pedagogiskt verktyg. Den belyser också integrationen förskola-skola, där förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhållningssätten. För att få svar på syftet används både observation och frågeformulär som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolår 1.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilket sätt förskollärare använder dans som ett Pedagogiskt verktyg med barn i åldern 1-3år. Jag använde mig av en kvalitativ metod och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra förskollärare som var slumpmässigt utvalda. Därefter drogs det paralleller mellan intervjuernas svar och den valda litteraturen.Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att dans var mycket viktigt för barnens utveckling. De använde sig av dans på något sätt i sin verksamhet men det var inte alla som ansåg att de använde dansen som ett Pedagogiskt verktyg..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning;Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning?Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning? Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning?Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs först centrala begrepp för undersökningen. Därefter behandlas barnlitteraturens plats i Lpfö 98. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv samt utifrån nationell och internationell forskning gällande ämnesområdet. I den teoretiska ramen behandlas Robert E. Probst teori kring litteraturarbete i ett socialt sammanhang.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar och erfarenheter av barnlitteratur som ett Pedagogiskt verktyg i förskolan.METOD:Utgångspunkt för undersökningen är kvalitativ metod och undersökningsverktyget är self report.

Abstract Syftet med vårt utvecklingsarbete är att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama använder i sin undervisning samt på vilket sätt dessa verktyg används. I Pedagogiskt drama utgår man från en helhetssyn på människan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar från en deltagare. Vi har även studerat aktuell forskning inom området och i närliggande områden.

Detta examensarbete handlar om högläsning och högläsning som ett Pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet är att se om och hur högläsning används i skolan och hureleverna påverkas av högläsning. Jag har använt mig utav kvalitativa intervjuer när jagundersökt hur fyra pedagoger ser på högläsningen. Intervjuerna har genomförts på enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om ämnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhåller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur styrd lek används som Pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och år 2. Ett ytterligare syfte är att få en inblick i hur lärare i förskoleklass och år 2 ser på styrd lek som Pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika årskurserna gällande användandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har använts som metod. Studien är gjord på två skolor. Fyra lärare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfällen i matematikundervisning har ägt rum.  I observationerna synliggörs hur lärarna i förskoleklass och år 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lärarna ser på styrd lek som Pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta.

Vi vill med denna studie undersöka hur några pedagoger i förskoleklassen använder IKT(Informations- och kommunikationsteknologi) som ett verktyg i undervisningen. Vårt intresse ligger även i att undersöka pedagogernas inställning till IKT som Pedagogiskt verktyg. Likaså vill vi undersöka vilka utbildningar i IKT som de har fått på sina arbetsplatser. Tillundersökningen används både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.Vår utgångspunkt är att dagens teknologi alltmer tar över barnens vardag och att det därför är viktigt för dem att få tillgång till dessa verktyg i skolan. Detta kan underlätta undervisningen för både pedagogerna och eleverna.

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärplattan används på olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lärplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett Pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lärplattan såg ut samt vad pedagogerna tror kommer hända med lärplattan i förskolan i framtiden. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma på fyra olika förskolor.

Syftet med denna studie var att undersöka vad eleverna upplever påverkar deras lärande vid användning av dator som Pedagogiskt verktyg. Studien utgick från tre frågeställningar: Hur ser eleverna på den egna förmågan att använda datorn som ett Pedagogiskt verktyg? Vad ser eleverna som nödvändiga kunskaper för att kunna lära med datorer? Vad anser eleverna är effekterna av att använda datorn som ett Pedagogiskt verktyg. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer som genomfördes i grupp. Resultatet visar att eleverna anser att informationssökning, källkritik och Officepaketet är nödvändiga att hantera för att kunna lära med datorer.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som Pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett Pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som Pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som Pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.